Utan anmärkning :)
Idag var en såkallad milstolpe i den här processen. I vanlig ordning så var jag på mitt återbesök på öron näsa hals avdelningen i Lund. Denna gången fick jag stifta bekantskap med en för mig okänd läkare. Min ordinarie vill fördjupa sig i sin kunskap ytterligare med hjälp av forskning. Det känns verkligen som om Lund ligger i framkant! Många väljer att forska :)
Nåväl ....denna okända men väldigt trevliga läkare klämde och kände och lös med lampa och var väldigt nöjd med resultatet. " det ser väldigt bra ut det här så nu kan du andas ut" . Jaha...sa jag och såg nog frågande ut eftersom han förtydligade med att säga " ja....nu har det gått två år så nu är återfallsrisken minimerad" ....Jahaaaa...ok...det var så du menade :) Fast....jag har nog tänkt redan efter behandlingen att det var borta. Och tanken på att det ska komma tillbaka finns liksom inte! " det är så man ska tänka" sa sköterskan :)
Nåväl ....denna okända men väldigt trevliga läkare klämde och kände och lös med lampa och var väldigt nöjd med resultatet. " det ser väldigt bra ut det här så nu kan du andas ut" . Jaha...sa jag och såg nog frågande ut eftersom han förtydligade med att säga " ja....nu har det gått två år så nu är återfallsrisken minimerad" ....Jahaaaa...ok...det var så du menade :) Fast....jag har nog tänkt redan efter behandlingen att det var borta. Och tanken på att det ska komma tillbaka finns liksom inte! " det är så man ska tänka" sa sköterskan :)
Jag diskuterade en helt annan sak idag som jag knappt vågar nämna eftersom man får slängt tillbaka allt som oftast " åja...du ska vara glad att du är frisk! " Det är väl klart som fan att jag är glad och otroligt tacksam för varje dag jag vaknar och är frisk!! MEn för den sakens skull kan man väl få vara "fåfäng". Mitt haka och min hals ÄR förändrat sen behandlingen! Och jag tycker det är vaaaansinnigt tråkigt även om jag inte tjatar om det hela tiden. Tjat leder ingenstans mer än att man blir ständigt påmind. Det räcker med att man ser det i spegeln varje morgon.
Läkaren var väl inte överlycklig över att jag ville försöka göra något åt det men efter lite diskussion så blev det en remiss till plastkirurgen. När det kommer att hända vet jag inte men det tändes en viss förhoppning iaf :) Hade jag haft problem på en annan del av kroppen hade jag inte brytt mig! Men i ansiktet!.....det är inte kul.....
Jag träffade även "min " fantastiska kontaktsköterska på strålningseneheten. Det är alltid lika roligt! :) Hon är en fantastisk människa! :) Som jag har berättat i tidigare inlägg så går jag på laserbehandling med min benblotta i munnen för att försöka läka ihop den på ett bra sätt och den har faktiskt halverats! :) Hon blev såklart superintresserad av detta och vill följa upp detta för andra patienters räkning:) Detta är fantastiskt på alla sätt. Tänk att kunna läka kroppen på en så smärtfritt sätt istället för att hålla på att operera i " onödan"......kanske det kan bli tillgängligt för alla i cancerrehabiliteringen......
Hörs snart igen!
Puss o kram
