Urkraft......

Nu är det dags att "flumma" till det lite ;)
Det är klart man går och funderar en massa när man är hemma såhär Fast...jag har nog en tendens att fundera ALLTID! :)
Det som snurrari bakhuvudet mer eller mindre hela tiden är ordet styrka eller som jag valt att kalla det...."urkraft". Den där som bara finns där när det väl gäller, den som gör att man sätter det ena benet framför det andra hur jobbigt det än är. Ibland tom springer man trots att omvärlden kanske tycker att man borde ligga ner.....Det som kickade igång tankarna var nog faktiskt min kära dotter när hon var på besök..."mamma...finns det nåt egentligen som kan slå ner dig?! du reser dig upp hela tiden" Ja....det gör jag faktiskt. Det finns liksom inget annat än att gå vidare. Visst!....jag har gråtit och varit förbannad många ggr och nu pratar jag såklart inte bara om den situation jag befinner mig i nu. Det är inte den enda "knockout" jag haft i mitt liv. Jag funderar liksom inte på det ens, det tar en stund efter man blivit knockad där man går igenom hela känsloregistret...analyserar situationen, maler det fram och tillbaka, "ska jag ta denna striden eller ska jag skita i det?" Orkar jag med en runda till?" osv. Sen reser man sig upp och borstar av sig och tar tag i det, först långsamt, men så fort kraften återvänder så är man på banan igen med ny energi. Det är precis som när man bestämt sig så kickar "urkraften" in. Många tänker säkert...."jamen...det är ju det är ju livskraften, (eller kundalini om ni föredrar det) hon snackar om!"  Njaä....inte riktigt utan snarare turbon till livkraften om man nu ska ge sig på att kalla det nåt.....den rena styrkan som kommer från avgrunden, som ett tyst vrål liksom. Den som dyker upp när det verkligen gäller!
Vad man nu än vill kalla den så är det fantastiskt. Och känslan när den infinner sig är magisk....allting bara är så självklart och det funkar! :) Man kan orka hur länge som helst och med vad som helst! :) det bara bubblar inuti! :)
Urkraften för mig är det enkla i tillvaron, det mest basiska och jordnära man kan tänka sig. Naturen och djuren är just denna kraft och energi. Det är ju ingen nyhet att det har en läkande effekt på människan på olika sätt. Jag har själv ett ställe dit jag går när jag behöver bli påmind om detta och "tanka". Det är ett gigantiskt träd som förmodligen har stått där i ett par hundra år genom stormar och annat som har hänt där genom åren. Den har rötterna djuuupt ner i jorden men samtidigt har den större delen ovan mark för att kunna växa och utvecklas. Det är ju precis så det ska vara.....vi behöver en fast grund där vi kan växa från. Symboliken är ganska så bra att ta till ibland för det är lätt att förlora rötterna i det kollektiva tänket om vad som är viktigt i tillvaron.....men det är en annan historia som jag förmodligen kommer att skriva om :)

Lika drivande och inspirerande som urkraften kan vara .....lika mycket kan det platta till.  Men jag tror att sålänge vi väljer det enkla i tillvaron så tappar vi inte bort oss själv utan växer oss starka i stället så vi kan utvecklas mot det som är viktigt för individen. Det är då vi lever i vår egen sanning...
Varför krångla till det när man kan göra det enkelt :) eller? ;)
 
XOXO