Då var det dags igen.....

Hallå ...igen. Nu är det väääldigt längesen jag skrev. Det har hänt massor av grejor på olika plan, både bra och dåliga. Jag satt och läste de inlägg jag gjort innan och konstaterade att jag har mest gnällt! :) fast med glimten i ögat såklart. Jag har svårt att gräva ner mig utan väljer att se lösningar istället.....
Det som har fått mig att ta upp min blogg igen är en käftsmäll som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera än mer än att jag tar en dag i taget och behåller min positiva inställning.
För ett par år sen fick jag veta att jag fått vad de kallar en autoimmun sjukdom som heter "lichen planus". Ett litet sår som sitter på insidan av kinden och svider galet mycket emellanåt! Man har hållt koll på detta genom prover vid ett par tillfällen och för ett par veckor sedan gjordes det senaste. Denna gången sa läkaren
" det ser inte så bra ut".....det visade sig att det har utvecklats cancerceller i min mun. 
När man får ett sånt besked så känns det overkligt, som ett skämt! Man väntar på att läkaren ska säga " nä...förlåt, det blev fel det gäller inte dig". Jag fick en chock! Ordet cancer har i alla tider förknippats med döden, men alla vet vi att de har gjort otroliga framsteg inom området och de hälper många att bli friska. Nästa tanke var ungarna.....hur fan berättar man det för de? Och mamma!? Det snurrade så fort i skallen så de närmsta timmarna var ett töcken av svarta tankar och tårar. Under tiden skulle jag följa med en läkare från öron näsa hals för vidare undersökning och en sköterska var med hela tiden. Båda var fantastiskt förstående och ett tålamod utan dess like för i det läget kände jag mig som en gammal hackig skiva. Förmodligen upprepade jag mig för att jag verkligen skulle kunna ta in det.....vidare undersökning skedde och jag blev skickad vidare till provtagning och EKG. Hjärtat funkar tydligen som det ska iaf :) 
Tider bokades till både CT röntgen och till att träffa läkare i Lund där behandlingen ska genomföras. Det känns tryggt med tanke på att de är jätteduktiga där. Det är svårt att lägga sig i händerna på någon annan. Men där känns det bra till skillnad från vissa andra! Alltså...vissa läkare ska ABSOLUT INTE öppna munnen. De borde ha någon med sig som vet man pratar med folk!. Man tydligen tvungen att besöka sjukhustandvården i förebyggande syfte om man ska ha strålning. Där går man igenom tänderna för att kolla så det inte finns något som kan orsaka besvär efter behandling. Denna "fantastiska" människa öppnar dialogen med att säga " Hejsan....jag heter "namn" och jag är här för att berätta hu du ska sköta din mun för strålningen kommer att förstöra din mun totalt.....ehhh ok !? Hon fortsätter " käkbenet kommer att bli uppluckrat, muskulaturen helt förstörd och du kommer att bli muntorr. Detta kommer du att få leva med." 
Efter att denna info hade sjunkit in lite så började jag bli lite småförbannad så jag säger." försöker du berätta för mig att jag kommer att se ut som ringaren i Notredam eller vaddå?" 
Hon säger...."oohhh näää.....jag menar bara att du måste träna din muskulatur så den fungerar så bra som möjligt efteråt, och att ditt käkben får läka bra, muntorrhet får du däremot leva med". Ok...det kan jag leva med såklart. Det finns ju hjälp till det.....
Nästa steg var röntgen och jag vet redan att jag har en visdomstand som måste dras ut för den orsakar tandfickor på tanden framför i övrigt har jag väldigt bra tänder. Hon fotar och kollar och mäter en massa. Nästa kommentar är " jag ser att vi får dra ut tänder" .....vaddå tänder? undrar jag. Det gör vi alltid i förebyggande syfte så du inte får infektioner efteråt. Här får vi kanske dra ut 3 tänder, och jag tycker att vi ska göra det redan denna veckan". Irritationen tar ny fart. " så du menar att jag ska dra ut tänder innan jag har träffat läkarna i Lund? De vet ju inte i nuläget om jag ska ha strålning!" idioten svarar då..." alla blir strålade , så är det bara, och vi drar ut tänder i förebyggande syfte" I det läget kändes det inte så konstruktivt att prata vidare. Jag behöver väl inte tillägga att jag kommer att byta tandläkare!
Jag återkommer i ärendet :)

XOXO for now!
 
#1 - - Marie Silwer :

Oh jävlar,,, skickar massor av styrkekramar,,

Svar: Tack Marie!
Lotta Larsson

#2 - - Helen ström:

Inte kul att läsa att ännu en av mina kära vänner ska behöva gå igenom detta hemska som jag själv behövde göra för 7 år sedan. Jag vet precis hur det känns att vara i din situation. Hur hjälplös man känner sig och hur alla tankar som man har bara snurrar. Jag vet bara att detta klarar du precis som jag gjorde och jag finns bara ett samtal iväg om du behöver prata. Många styrke kramar och positiva tankar till dig.... Helen

Svar: Nä...det är inget kul besked att få. Det har du verkligen erfarenhet av. Du har haft ditt helvete. Jag har tänkt på dig och din kamp massor de senaste dagarna och plockar fram turbon på mitt eget driv att komma i mål....Tack! suger åt mig av dina positiva tankar Helén....<3
Lotta Larsson

#3 - - sivan:

Hej Lotta, så tråkigt att läsa. Denna jäv..cancer tar liv men inte alla, vi blir fler o fler överlevare o du är en av dom. Känner Verkligen med dej, hela ens liv ruckas på en minut.
Du är stark o envis använd dessa bra egenskaper.
Kärlek, styrka o kramar till dej. <3

Svar: Fuck cancer!! Det namnet borde revideras!! Tack Siv! Det känns bra att du finns där med dina positiva tankar! <3
Lotta Larsson

#4 - - Pernilla Romare:

Nej men fy vad tråkigt! Massor av ljus till dig och din mun!!!

Svar: Tack kära vän!
Lotta Larsson

#5 - - Birgitta:

Fatnatsiskt skrivet Lotta! Utstrålar både power och mod - precis sån som du är!!!

Svar: Tack Birgitta!! Jag säger som jag sa i en annan kommentar. Även om jag är både stark och modig så känner jag mig jävligt liten i detta.
Lotta Larsson